Så då blev det löpning ändå! Men inte med löpargänget utan ensam. Jag satte igång ljudboken och klockan och gav mig iväg. Jag tog det lugnt och kände att det fick bli en skön runda idag. Det kändes bra och boken var spännande. När jag sprang uppför den långa backen efter ca 3,5-4 km tänkte jag att jag kanske ska stanna vid 5 km och kolla min tid. Min lillasyster sprang nämligen 5 km häromdagen under 25 minuter... DET är fort! Men hon dog nästan under passet... Och drömmer nog mardrömmar om passet än. Och det skulle nog jag också göra... Nästa gång jag testar ska jag dock bestämma mig innan så att jag vet från första steget att jag ska ta tid. Jag måste pressa ner tiden med nästan 2 minuter.
Grå himmel... Men sol i sinne :)
Lugnt i början och snabbare mot slutet när jag kom på att jag skulle se min 5 km-tid...
Blåst, Försvinn! Sol, Kom hit!
Tsss! Struntprat! Det fixar du galant, jag är övertygad, go Kicki!! :)
SvaraRaderaI Bosnien sprang jag på 25:59.... Kanske kan gå...
SvaraRadera